Säkerheten hos en hundägare
Något jag ofta funderar på det är hur friheten begränsas eller utökas för en hund, beroende på vad för hundägaren har för tidigare kunskaper och erfarenheter.
Mitt mål är att en omplaceringshund ska bara få det bättre, och om den alltid har haft det bra, då ska faktorer tillkomma så den får det ännu bättre. Mera tid, större ytor, mera aktivitet...
Jag talar ofta med hundägare som hävdar att de fortfarande efter 3 år inte vågar "lita på hunden så den kan vara lös". Det man egentligen inte litar på är sig själv, man har inte säkerheten och inkallningen i huvud och själ.
Och därför blir jag så extra glad idag när jag ser dessa ystra bilder på Hittehund´s Sasha som jag vet med bestämdhet bara har bott i sin nya familj i 3-4 dagar. Och ändå springer han på gröna ängar med Hittehund´s Agge.
De här två hundarna är inte mer skolade än alla de hundar som för alltid går i koppel, men med den skillanden att de bor i familjer där det finns en livslång hunderfarenhet. Där man SER på en hund hur och när den kan ha frihet utan att komma vilse eller tappa bort sig.
Jag njuter av känslan att båda hundarna har kommit till två respektive bra familjer, och att de även trivdes i varandras sällskap.
Vilken vacker allé som leder till Sashas nya hem. Jag blir avundsjuk på våra kontaktpersoner i Skåne som kommer få göra uppföljningsbesök här.
Jag blir nästan tårgögd när jag ser bilderna på Sasha och Agge. Så bra allt kan bli. Så rätt! Önskar Sashas nu familj ett stort lycka till!
Christine> Om Sasha fick gå ifrån oss var det inte pga oerfarenhet eller kunskap om hundar!Det gör ont i hjärtat att läsa detta, för vi trodde att ni hadde förståt våran situation angående vår älskad Sasha.Om vi hadde haft två hectar mark för att han skulle kunna springa så som man ser på bilderna hadde vi gett honom det! Och om han är så som han är idag med den personlighet han har, är tack vare den kärlek och uppfostran som han har fått utav oss! Och ingen annan!!PS från Matte o Husse!!!! Rosa/Alejandro....................
Om du läser hela blogginlägget skriver ju Christine faktiskt:
"Mitt mål är att en omplaceringshund ska bara få det bättre, och om den alltid har haft det bra, då ska faktorer tillkomma så den får det ännu bättre. Mera tid, större ytor, mera aktivitet..."
Det borde väl täcka in att han haft det bra hos er? Det är kanske en tolkningsfråga men jag tolkar det inte som någon kritik mot er iaf.
Sasha har inte kommit till oss för att han har haft det dåligt!!. Ändras ens livssituation så finns ibland inget val. Då gäller det ju att försöka hitta det optimala för hunden.Så att både tidigare ägare och nya ska var glada.Att Sasha är så fin i humöret är bara hans första ägares förtjänst.
Han älskar barn.Vårt ena barn barn 7 år var rädd för hundar men det gick hur bra som helst,redan vid första mötet. De är ute och leker tillsammans.Nu är de oskiljaktiga. Sasha är redan väldigt fäst vid honom.
Han har som sagt stora ytor att springa på. Han har varit lös hela tiden. Det är också Rosas förtjänst att det går så bra, för han kommer när man ropar, även om han är långt nere vid bäcken.
När han är inne är han lugn!!!! Precis som det ska vara. Vi är sååååå glada att Sasha fick komma till oss.
Sasha har inte kommit till oss för att han har haft det dåligt!!. Ändras ens livssituation så finns ibland inget val. Då gäller det ju att försöka hitta det optimala för hunden.Så att både tidigare ägare och nya ska var glada.Att Sasha är så fin i humöret är bara hans första ägares förtjänst.
Han älskar barn.Vårt ena barn barn 7 år var rädd för hundar men det gick hur bra som helst,redan vid första mötet. De är ute och leker tillsammans.Nu är de oskiljaktiga. Sasha är redan väldigt fäst vid honom.
Han har som sagt stora ytor att springa på. Han har varit lös hela tiden. Det är också Rosas förtjänst att det går så bra, för han kommer när man ropar, även om han är långt nere vid bäcken.
När han är inne är han lugn!!!! Precis som det ska vara. Vi är sååååå glada att Sasha fick komma till oss.
