Agnetas omdöme om Findus och Pettsson
(Agneta med sina egna hundar)
Nu har Agneta Damberg, hundkonsult på Ängsdalen Häst & Hund varit iväg och återträffat Hittehund´s Findus och hans kompis Pettsson för vår räkning. Som ni sett på hemsidan håller vi på och sammanställer deras information. Eftersom Agneta själv har en bordercollietik är det ju mycket lämpligt att just hon beskriver och bedömer hundarna. Hon hade även hjälp av sin dotter Karin för att ta nya bilder, som kommer snarast. Samt ett videoklipp.
Som ett första utlåtande berättar Agneta såhär:
Idag har jag träffat två underbara hundar!
Findus, en kille som bli 7 år nu i vår. Border collie, kelpie och labrador blandning.En mjuk och go, följsam kille som vill vara till lags. Väldigt kontaktsökande, vill vara nära. Håller sig nära, även ute. Vill ha koll på vart man är, går inte iväg speciellt långt. En hund som tar "följarrollen"
Mycket fart ute, leker med kompisen i trädgården och tumlar runt. Inga tendenser till bråk med den 1 år yngre hanhunden Pettson. Inte i lek och inte heller vid matsituation eller när de fick ben. Inomhus var de lugna nästan direkt. Det fanns en avknapp!
Pettson, snart 6 år. Border collie, cockerspaniel och "ett stänk" schäfer.
Mjuk och go även han, men den som tog ledarrollen. Lätt att få kontakt med, satt gärna i knäet och gosade. Hade dock rymt ett par gånger, så han var lite mer självständig! Vana med katter. De tvättade ofta katterna som var 4 till antalet!
Älskar människor och blev överlyckliga när vi kom! Enligt matte mycket förtjusta i barn, men eftersom de hälsar väldigt intensivt så kan små barn bli omkullvippade!
Jag har sällan sett 2 okastrerade hanar komma så bra överens, som dessutom är så lika i ålder. men de visste sina roller. En enda gång såg jag att Pettson markerade åt Findus att backa, vilket han gjorde direkt. Det var när jag klappade båda och det blev lite trångt vid bordet.
Det var som sagt två ljuvliga varelser. Men eftersom jag ska göra en bedömning så kommer här lite saker som kan var problem för någon, men inte för en annan!
Båda var bolltokiga! Kunde jaga "hur länge som helst"
De skällde en del, framförallt i bilen.
De är inte vana att gå i samhället, utan bor på landet och vana med skogspromenader. (Går i flexikoppel el. lösa.)
Gillar inte att klippa klor.
Men nu är ju jag en sån som tror att allt går att träna, så även dessa saker! Men man ska iallafall vara medveten om "olaterna."
Bör nog fortsätta att få bo på landet eller iallafall inte i lägenhet. De har ju bott nästan hela sitt liv på en gård med andra djur och mycket frihet.
Agneta Damberg
