omplaceringshund -

Hittehund´s Dante söker hem

Beskrivningen om smarta Dante som söker hem är nu uppdaterad lite. Han skulle vara en hund för en hundinstruktör eller annan mycket intresserad person, som söker en smart hund som är väl fungerande och genomarbetad och som fungerar bra ihop med andra hundar. Dante är ingen problemhund, men han är stor och svart vilket gör att många tittar förbi honom. Läs om Dante här: http://www.hittehund.nu/dante

2012-09-24 @ 22:03:32 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Bildhälsning från Hittehund´s Iris!

Här kommer härliga höstbilder ifrån Hittehund´s Iris tagna av nya matte Görel som inledde sitt nya hundägandeskap med att ta ut Iris på långa och sköna promenader medan hon fortfarande bodde hemma hos gamla matte Anna.

Iris har nu bott in sig ordentligt tillsammans med Görel och de har mycket friluftsliv tillsammans.

Görel startade rätt omgående med att gå sin obligatoriska kurs med Iris,hos ett hundsällskap i grannskapet, och hon har även med iver deltagit när hon blivit inbjuden till de blodspårträffar vi emellanåt annonserar ut,

Iris bjuder numera på en massa olika roliga beteenden själv och hoppar upp på stockar och stnear och väntar på belöning!

Hon är galen i vatten så i sensomras var det många dopp i naturreservatet.

För några månader sedan var vi hemma hos Iris och tog en promenad tillsammans med matte och vi kommer snart att återträffas igen. Vill tacka matte för dessa fina bilder. Det är inte lätt att fotografera en svart hund men här har hon lyckats!

2012-09-23 @ 11:22:00 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Uppdatering från Hittehund´s Sanja

Sanja är en oerhört känslig och fin bordercollieblandning som vi från början trodde skulle bli mycket lättplacerad då vi var säkra på att hon skulle tilldra sig stort intresse. Som omplacerare tycker vi själva att välskötta familjehundar som alltid har haft det bra och funnits i samma familj sedan valp är ett tryggt val för den som vill ta över en hund.

Sanja hade levt ett aktivt liv tillsammans med sin familj, varit med sin husse och fiskat och långa promenader i skogen. Men tiden och livet såg sedan en tid annorlunda ut för Sanja sedan ett barn föddes i familjen. Sanja är som även många renrasiga bordercollies är, väldigt ljud och signalkänslig. Så barnets läten, rörelser blev för mycket och matte led oerhört mycket av att se den gradvisa förändringen hos Sanja.

Vi började att få en del mail kring Sanja, men hittade inte rätt, och det var oerhört få som hörde av sig vilket vi alla tyckte var konstigt eftersom vi hade lagt ned mycket tid på beskrivning och familjen hade ett stort galleri av bilder ifrån Sanja som liten valp fram till idag.

Vi hade kontakt med familjen som ville omplacera sin hund genom Hittehund, men som naturligtvis undrade hur lång tid det skulle ta. Inte för att de ville göra sig av med sin hund, utan för att situationen hemma hade urartat. Sanja mådde så dåligt i sin egen närmiljö att de till slut beslöt sig för att hon skulle få bo under sommaren hos husses yngre bror för att inte fara illa mera.

Det är en oerhört vanlig situation i småbarnsfamiljer, att hundarna får mindre tid i kombination med att bebisarna börjar att bli för påträngande. Som förälder är det ofta inte godtagbart att ha en hund som markerar mot bebisen eller som blir uppjagad bara av att se den nya familjemedlemmen. Och som hundägare önskar man sin hund något mycket bättre.

Inom Hittehund får vi tyvärr emellanåt rasande mail där man menar att hundägaren har "tröttnat på att ha hund", "slänger ut den när de fått bebis istället".

Vi vet hur svårt känslomässigt det är för många hundägare att ens tänka tanken på att omplacera sin hund men de hittar ingen annan utväg.

Inom Hittehund är småbarnsföräldrar i en majoritet när det gäller förfrågningar om vi kan hjälpa till och omplacera hunden de älskar. Innan de fick bebis var ofta hunden i centrum hela tiden och van vid ständig kontakt, kurser, aktivitet, egen tid. Sedan när tillvaron förändras så drastiskt påverkar det hela familjen. Vissa hundar, som Sanja, är så signalkänsliga att de klarar inte av att läsa av en liten som kommer tultandes och drar sig upp genom att ta en nypa om hundens päls. Hundar som Sanja som inte kommer till ro, trots promenader och egen aktivering, utan som är rastlösa, stressade och helt synligt inte tillfreds, de behöver hela enkelt omplaceras.

Och slutligen så....

Vi fick kontakt med Mikael och hans fru som bodde på landet i Västra Götaland. Mikaels bordercollie hade gått bort av ålder och han längtade så efter en ny hund. På gården fanns lite får, höns och ankor, och de bodde på landet som Sanja är van vid. Här skulle Sanja få lära sig att valla om hon själv ville, men det var inget krav,

9 augusti 2013 gör Daisy som har st:bernardshunden Diesel genom Hittehund ett hembesök hemma hos Mikael och uttrycker att här kan Sanja få det bra.

Mikael och hans fru åker till Linköping för att träffa Sanja, ena dagen en promenad tillsammans med matte och Charlotte, volontär inom Hittehund, och andra dagen en promenad med Sanjas husse. Det är viktigt för alla inblandade att det finns ett ömsesidigt förtroende.

Här kommer Sanja att åter få komma i centrum och få enormt mycket tid.

Redan första veckan hjälpte hon nya husse att valla in ankorna till kvällen. Hon kommer till genuina djurmänniskor som lovaar att hålla kontakten, både med Hittehund och den nya familjen.

Nu i mitten av september när hon bott in sig lite får vi mms med en bild på Sanja tillsammans med sina nya kompisar, fåren. Hon hade lite svårt att läsa av dem ifrån början. Daisy ska snart hälsa på familjen igen. Under tiden gör Jenny som volontär inom Hittehund en telefoninterju med Mikael:

"Husse berättade att det går otroligt bra! Han säger att det var kärlek vid första ögonkastet, och att det fortfarande känns sanslöst bra! Sanja är en väldigt vänlig hund, och hon har redan lärt sej vart tomtgränserna går. Har husse koppel med sej, går hon till tomtgränsen och väntar där. Då vet hon att dom ska ut och gå.
Husse och matte håller på att vänja henne vid fåren, i sakta takt för att i framtiden testa om Sanja visar intresse för att valla. Men allt sker på Sanjas villkor och i hennes takt. Man hör på husse att han är otroligt förtjust i Sanja. Och matte ropar i bakgrunden att dom älskar henne! Sanja verkar ha hittat drömhemmet!"

2012-09-22 @ 15:36:00 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Uppdateringar om Akilles

Hej Christine.

Hoppas allt är bra med dig och din ljuvliga familj

- här kommer en låååååååång text som alltid från mig men jag har så mycket jag vill berätta...... och jag lovar jag hade kunnat skriva 5 sidor till om Akilles utan problem men du ska orka läsa det också - hi hi

Akilles är en sådan fantastisk hund. Jag är såååååååå glad att han har flyttat in i vår familj. Visst sliter jag mitt hår många gånger men han har så fina egenskaper som lyser igenom hela tiden så jag ser inte hans brister som speciellt stora längre trots att omgivningen gör det. Istället ser jag bara vilken fantastisk hund han är och går oftast och njuter av hur framtiden ska bli när han har kommit ner i varv. Kommer bli helt underbart. Han är superrolig att jobba med och han VILL verkligen göra det han blir ombedd till att göra. Trodde det skulle bli jobbigare med hans brister än vad det är. Men jag ser ju vad som finns bakom så jag vet ju att det kommer att förändras.

Dessa första veckor har varit lite "trial and error". Jag har verkligen fått lägga mycket av min tidigare kunskap åt sidan och helt enkelt utgått ifrån Akilles och bara provat olika saker och sett vad som fungerar eller ej. Det har inte blivit konsekvent för honom i vissa situationer men det är enda sättet för mig att förstå honom och komma fram till hur vi ska gå vidare.

Har ägnat mig åt mycket funderande och studerande de här veckorna. Har fått göra avkall på en del metoder där jag måste hantera Akilles annorlunda eftersom han ibland fullständigt låser sig. T ex att försöka byta ut beteendet iställt för att korrigera det. Det fungerar ju oftast men inte när han har nått en viss nivå av stress (t ex vid hundmöte) så då får jag med kroppspråk och kommando visa att jag inte tolererar det att han uppför sig så (jag får honom att backa och inte gå förbi mig och så säger jag sluta bestämt tills han lugnar sig så att jag kan avleda och berömma honom).

Önskan är ju att kunna avleda och visa rätt beteende så mycket som möjligt men jag känner att jag ibland måste markera rätt "hårt" mot honom när han spårar ut fullständigt och hugger i mina händer för att få ut sin frustration.

Det går bra för han vet nu vad jag vill och ibland blir jag så full i skratt när han kämpar och kämpar för att lugna sig. Han "moffar" långt ner i halsen och det kryper i kroppen för att inte få ett utbrott och när han klarar att kontrollerar sig så känns det underbart och då kan jag uppmuntra och belöna. När han inte klarar det så får vi helt enkelt stanna kvar på samma plätt tills han har lugnat sig och kan gå vidare utan utbrott. Det kan ta lång tid men det är det värt för han måste jag verkligen vara 100% konsekvent oavsett om jag ska med tåget eller ej. Det är bara att prioritera om. Är övertygad om att det snart ger mig stor belöning.

Jag utsätter honom för mer och mer svårigheter och ibland blir jag rädd och tappar självförtroende och tror att jag pressar honom för mycket. Fast det går över rätt fort när jag ser att han lugnar sig igen. Jag tänker så här att nu är det dags för honom att börja utmana sig själv i svåra situationer för att komma vidare och hantera vårt liv. Jag kan ju inte låsa in honom och leva skyddat utan nu är det dags att han introduceras i vårt liv och våra intressen och rutiner. Där ingår ju mycket fotbollsmatcher och följa med hem till folk när vi går bort. Tanken är att han ska vara med oss överallt där han är välkommen.

Vi har varit på en fotbollsmatch, vi har gjort utflykt till mina föräldrar i en stuga där vi var ute på skön och rodde lite, han har fått träffa mina studiekompisar som är goa och kommer hem till mig så jag slipper lämna honom, han har varit ensam en timme i sträck några gånger. Han har gått bort på "kräftskiva" med oss och en annan familj. Allt har gått bra utom själva fotbollsmatchen så där har jag avvaktat lite och ska korta ner stunden vi åker med och sakta förlänga den. Det blev för länge och det var så många störningsmoment just den dagen som det normalt inte brukar vara.

Problematiken med honom är ju hans storlek och hans otroliga kvickhet både i hjärnan och i kroppen (men detta kommer ju bli hans framgång också lite senare). Han rör sig så fort och är svår att stoppa och "placera" där man vill ha honom t ex att jag vill gå emellan honom och det som stör honom. Det medför tyvärr mer att han hänger i kopplet och man får stoppa honom i kopplet istället för med kroppen som man kan med en större hund men jag har börjat bli ganska snabb jag själv så jag kan förebygga många häftiga rörelser bara genom att placera mig annorlunda i god tid men jag är långt ifrån med på alla "uttryckningar". Sedan är han så smart så nu för ett tag sedan kom vi in i ett skede där han lät sig avleda sig av godiset och jobbade på och fick belöning sedan for han runt och fortsatte att skälla. Balansgången att belöna rätt beteende när han lyckas bryta sin frustration och att inte göra det hela så svårt för honom så han hela tiden tappar koncentrationen på mig har varit en utmaning. Nu har vi tagit ett steg tillbaka och det har gett resultat i att jag nu kan avleda mer med rösten och vänta in ett lite längre bättre beteende innan jag belönar. Så underbart och i min värld är det jättestora framsteg på kort tid. Är så STOLT över honom (och mig själv såklart

)

Han går fantastiskt bra ihop med Suzy nu och de njuter så av varandra. Jag bara smälter när jag ser hur de har hittat en relation som är så harmonisk nu. Min fina fina kloka Suzy som är så princessaktig och en sådan fin förebild. Jag är så STOLT över henne också.

Katterna är en svår problematik men vi gör små, små framsteg där. Har fått honom att sitta en bit ifrån när katten äter och så han tystnar och bara sitter och ger små ljud ifrån sig. Stort i jämfört med ett hjärtskärande skällande men så fort katten rör en tass så drar han igång igen men vi har hittat rutiner för katterna så de kan komma och gå utan att råka ut för honom i alla sammanhang och de bor nu på nätterna i pojkarnas rum där de får sin fristad och samtidigt mycket kel och gos.

Vi har introducerat honom för min närmaste familj och det går jättebra. Han känner igen dem väl och hälsar så fint på dem nu. Kryper gärna upp i knäet på dem och i går passade min syster honom halva dagen när jag var i skolan och de hade det så mysigt. Mina föräldrar är här ofta och min mamma (som jag inte har ärvt mitt djurintresse ifrån för hon är lite rädd och obekväm med djur men hon älskar ju mina som hon har fått lära känna i sin egen takt) tar honom i kopplet och går runt med honom i trädgården och jag passar på att gå därifrån. Så kul att se, nästan som hon gjorde med mina barn när de var små.

Möten med andra folk och hundar är fortfarande det svåra. Här har jag fått prova mig lite fram hur han reagerar på att hälsa på främlingar och det har gått med lite olika resultat men ett måste för att jag ska se hur han fungerar. Nu har jag kommit fram till en metod som jag tycker fungerar bra och den kör vi på nu. Ska såklart visa den för LenaMaria och be henne ge sin åsikt på den när vi träffas. Idag gick vi förbi en hund utan ett enda skall...... JIPPIE och han jobbade på med mig trots att han såg hunden.... När min son Robin går med honom går det väldigt bra. Han gick runt utanför veterinärkliniken med Akilles när jag var inne och hämtade min katt och då var Akilles jättelugn trots hundar runt honom. Robin har ett fantastisk kroppspråk och utstrålar så mycket lugn.

Planer för den närmaste framtiden är att få till en tid med Lena-Maria och diskutera hundmöten, människomöten och ev klickerträning med henne. Längre fram funderar jag både på spårkurs och agility. Sååååå kul det ska bli.... han har egenskaper som jag tror passar så många aktiviteter så vi kommer kunna välja och vraka på roliga kurser i framtiden.

Det vi tränar på rent "lydnadsmässigt" är kommandona framåt och stanna (har får guldstjärna). Vi har börjat med sitt inomhus för det har han svårt för när han är uppe i varv och det fungerar fantastiskt bra. Han kan kommandot men är inte jättemotiverad att göra det så jag tar det ganska lugnt med detta just nu. Han kan vänta vid dörren och grinden tills jag ger kommando att han får gå ut. Fungerar redan till 95%. Han kan leta och letar mycket under promenader och vi har börjat inomhus med att gömma skinka under en burk men det har han svårt för så vi har gått över till en bit skina inne i en toarulle och det lyckas han med ganska snabbt. Nu ska vi försöka återkomma till burken igen. Vi håller på att introducera backa för det vill jag att han ska kunna när jag ber honom om det när han fokuserar på fel saker men det håller jag på en mycket långsiktig nivå.

Det som hjälper mig när jag har en dålig dag och känner hur frustrationen kommer krypande och jag spänner mig så tänker jag på att min uppgift är att visa honom att han kan sluta vakta och fokusera på allt runt om kring honom och slappna av. Det blir som ett mantra i huvudet och då kommer jag tillbaka till rätt sinnesstämning.

Ett annat exempel är när han får utbrott så vet jag att man inte ska pladdra med en hund men det hjälper mig jättemycket om jag pratar med honom och säger t ex släpp det Akilles du behöver inte bry dig om det, jag har koll - får då kommer jag in i rätt sinnesstämning. Detta är ett perfekt exempel på där jag egentligen gör fel genom att pladdra men det gör att vi når framgång eftersom jag kan hantera honom bättre..... så lite egna "hemmasnickrade metoder" blir det....

Du får gärna kommentera det jag skriver ovan om du tycker något låter konstigt. Behöver mycket råd av andra och tar så gärna emot din kunskap och erfarenhet. Jag vet du sa att du vill höra både bra och dåliga saker och när jag läser vad jag skrivit ovan så låter ju allt så himla positivt men visst är det inte så hela tiden men jag känner inte det som negativt utan bara som naturliga situationer utifrån hans stress. Visst gör vi våra fel både han och jag men det känns bara jobbigt i väldigt korta stunder. Det bra överväger så MYCKET mer.

Ska försöka få med mig Håkan så han kan filma lite situationer för jag lyckas inte både filma och jobba på med Akilles som du kanske förstår, det ser så himla roligt ut ibland när jag ska hålla reda på Suzy som går lös och ibland senilt går in på någons tomt och hon hör ju inte mig när jag kallar, samtidigt skälller Akilles ut något hysteriskt och jag blandar in bajspåsar och koppel om vartannat och får springa efter Suzy med Akilles släppande efter baklänges. Ja, vad göra i dessa totalt misslyckande situationer - det enda jag kan göra - se mig själv utifrån och så får jag mig ett gott skratt och går vidare.... och tänker ironiskt på uttrycket "gör om - gör rätt"

Aptiten är strålande och han äter upp alla måltider. Har lagt på lite mer hull. Håret tror jag är på utväxt men det går så sakta så jag kanske inbillar mig. Ska vänta ca 3-4 månader till och har det inte förbättrats märkbart så har jag och veterinären kommit överens om att utreda ev hudproblem. Han har lite torra flagor och kliar sig ofta där selen har suttit men det behöver ju inte betyda något. /Lotta

2012-09-12 @ 21:57:40 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Gratis endagskurs i skogsagility för våra adoptörer i Stockholm

Foto copyright Charlotte Samuelsson

GRATIS FÖR HUNDAR ADOPTERADE GENOM HITTEHUND!

Endagskurs i skogsagility på lördag i Skogås/Stockholm! Hittehund erbjuder genom samarbete med www.guldhunden.se ett roligt kurstillfälle nu på lördag som vi gärna ser att våra hundägare kommer till! Christine kommer med Sascha eller Lycka!

Skogsagility Hopp och balans över stock och sten! Lär dig att använda det ni stöter på under skogspromenaden för att träna smidighet, lydnad, balans och ha riktigt kul ihop! Att aktivera hunden under promenaden förbättrar kontakten och ger nyttig hjärngympa som tröttar ut hunden mer än en vanlig promenad.

Medtag mycket godis i små bitar samt leksak. Alla är välkomna

Ca 1½ timme vid ett tillfälle

Kursledare: Maria Karlsson Pris: 250kr. För adoptörer genom Hittehund Pris: 0 kr

Anmälan till www.guldhunden.se