Hembesök hos Hittehund`s Sacko

Text och bild: Charlotte, fd fostermatte
 
Efter nästan exakt ett år var det dags för att få träffa Sacko i sitt nya hem. Tillsammans med Lena Magnusson åkte vi med glädje och pirr i magen till Sacko, men  redan innan så trygga i att han har det bra. Det visste vi redan!
 
Hittehunds mest svårplacerade hund! Var det denna guldgosse? Denna charmiga livsglada och lite naiva hund!? 
 
Jag möttes direkt av en förvånad Sacko som inte förstod vad jag gjorde där. Inte förren jag bjöd upp till en busstund släppte Sacko sin förvåning och visade upp sitt rätta jag, brummandes, med svansen viftandes, med en ivrig kropp som for runt mig och sedan kom pussarna i mängder! 
Jag tänkte innan att kanske skulle jag få se en ny sida av Sacko, en positiv sida men inte exakt samma Sacko som bott hos mig. Det visade sig att jag hade fel. I hans hem fanns ingen prestige i att Sacko skulle göra på något speciellt sätt, vara någon som han inte var. Sacko fick vara Sacko fullt ut och det kändes som en bra bekräftelse att få se. Sacko sökte efter ett hem där han skulle få fortsätta blomma ut, känna sig värdefull och uppskattad för den guldgosse han var redan. Han är en äldre hund som inte behövdes formas om utan skulle bara få vara Sacko. Det får han verkligen i denna underbara familj som Sacko trivs enormt bra tillsammans med. På landet, tillsammans med 6st katter, en hel tomt som han kan springa ut och in ifrån när han vill, med en matte som är hemma hela dagarna. Sacko lever livet!
 
 
Familjen, Sacko, jag och Lena satt i Sackos! soffa och fikade och pratade. Sacko var medelpunkten och samtalsämnena handlade mycket om honom. Glada berättelser om vad Sacko hittar på om dagarna, vilka promenader han brukar gå, vilka hundar han möter och gillar, den nya katten som Sacko tar hand om, hos vem han gillar att sova i samma säng med, rutiner kring promendrundor m.m
I denna träff var Sacko medelpunkten men jag kände tydligt att Sacko är medelpunkten till vardags också, varje dag! Sacko är uppskattad och älskad av både hans matte och husse men även av deras bekanta.
 
 
Under alla år som Sacko bodde i fosterfamiljen har tvekan OM han ska hitta hem varit större vissa dagar och mindre andra, men tvekan har hela tiden funnits. Tills den dagen då Hittehund hittade hans familj och familjen hittade Sacko och det blev så rätt!
Underbara tokiga guldgossen Sacko, detta är du värd! 
 
 

Hälsning från Hittehund´s Sacko

Många av er brukar intressera er för hur det går för vår seniorhund Sacko efter att han fick hem. På torsdag ska gamla fostermatte Charlotte och Sackos kontaktperson Lena åka och besöka honom. Nedan är den senaste uppdateringen, en till följer efter besöket:
 
Hej Charlotte och flocken!
 
Nu närmar sig hösten med stormsteg. Hoppas allt är bra med er. Här i Bottna är det bara hur bra som helst.
Sacko är Sacko!
Han ger oss så mycket glädje. Förra veckan firade vi hans 11:e födelsedag med pannkaka och korv (som är hans absoluta favoritmat:))
Sacko börjar vänja sig vid de bofasta hundarna och det går hyfsat bra vid hundmöten nu.
Jag och Sacko, Lena och Jack (Jack är en Jack Russel som de har lite problem med, han är hyperaktiv trots att de har kastrerat honom) har börjat gå långpromenader på ca 1 1/2 - 2 tim tillsammans. Det har gått jättebra, verkar som Sacko har en lugnande effekt på Jack som i sin tur ger energi till Sacko (som är en riktig "soffpotatis").
 
Nu har Sacko ägt oss ett helt år snart och det har varit ett helt underbart år!
 
Sacko är mycket älskad och omtyckt av alla som kommer hit och som vi besöker. Han gör sig hemmastadd överallt. Några har sagt " våga inte komma hit utan Sacko".
 
Sacko har sina "hatobjekt" och det är skatorna som bor häromkring. När han får syn på dem så far han ut genom dörren och svansen går som en propeller, han morrskäller och slirar iväg efter dem:)
 
Det finns hur mycket som helst att berätta men jag sätter punkt här och sparar lite till nästa gång:)
 
Ha de´bra!
Kramar och Voff från
Inger, Leif och Sacko
 
P.S Igår var det en riktigt ruggig höstdag med regn och blåst - Sacko bäddade in sig i soffan (se bifogad bild) och ville knappt gå ut.
 

Zocki är snart hemma!

 
Foton i texten: Lenamaria, Kari och Lotta
 
När Zockis matte hörde av sig till oss för första gången förklarade hon att hon var svårt sjuk och att hon tvingades att omplacera Zocki då hon ideligen fick känningar av sina sjukdomar och hon hade inte det skyddsnät som ofta krävs runt en för att ta hand om Zocki på ett bra och varaktigt sätt när hon väl blev sjuk. Hon hade både gjort organtransplantationer och var sjuk i flera andra sjukdomar. 
 
 
Trots att matte inte mådde bra talades vi vid flera gånger och växlade flertalet mail, då hon var så oerhört mån om Zocki, att han skulla hamna rätt, och att hon inte skulle behöva ångra sitt beslut.
Zocki var en liten söt hund, en blandras mellan chihuahua och papillon.
Vår medarbetare i Landskrona, Lenamaria Lundberg, åkte raskt till Helsingborg för att träffa Zockis matte och lille Zocki, och vi skrev en längre beskrivning om honom på vår hemsida.
 
 
Därefter fick vi en uppsjö av mail, många riktigt trevligt formulerade mail, till det värsta, någon som undrade om han kunde bo i en tiobarnsfamilj och om han då kunde bo utomhus eftersom mamman var allergisk. (!)
 
 
Den som hörde av sig, var även Texas matte Lotta. Hon hade tagit hand om Texas för drygt ett år sedan och hade hela tiden varit inriktad på att hitta en till hund som skulle passa henne och Texas. Några dagar efter att Lotta hade hört av sig, och hon talat länge med Zockis matte, tog vi snabbt bort annonsen om Zocki på hemsidan för vi var helt nedmailade, förmodligen för att zocki var otroligt söt, men även pga hans ungdom. För oss kändes Lotta som en tryggt alternativ även om hon bodde i Stockholm.
 
Det blev bestämt att Zocki skulle flytta den 7 november!
 
 
Idag blev dock Zockis matte så akut sjuk att hon ringde Lenamaria som överenskommet, då Lenamaria erbjudit henne att avlasta henne med Zocki om hon behövde åka in till sjukhuset eller blev förvärrad. Det blev snabba ryck. Lenamaria ringde Lotta på studs och det blev bestämt att Lotta och hunden Texas snabbt skulle kasta sig på första tåget ned till Lund. De skulle hämta Zocki redan idag!
 
 
Nu behövde Zocki någonstans att vara de timmar som Lottas tågresa skulle ta innan hon var framme i Skåne, så Lenamaria frågade en annan av våra betrodda hundägare om hon kunde öppna sitt hem för Zocki, och det ville Kari och hunden Mimi.
 
 
Zocki hade en bra paus hos Kari och hon hann till och med blogga om besöket!:
 
 
Nu fick tyvärr inte Zockis matte vara med och träffa Lotta, men det behövdes lite snabba beslut nu när hon var så dålig.
 
 
 
I eftermiddags var Lotta och Texas framme i Lund och de två, väldigt snarlika hundarna, kom bra överens ifrån första ögonkastet.
 
 
 
Lenamaria var med och såg introduceringen och allt gick väldigt bra, bättre än man kunnat hoppas på!
 
 
Ikväll kommer Lotta, Texas och Zocki hem till Stockholmsregnet, och vi vill verkligen tacka alla inblandade som skötte omplaceringen så smidigt och proffsigt och verkligen ställde upp mitt i nöden!
 
 
 
 
 

Uppdatering från Hittehund´s boxer Balder!

När vi fick in Balder för omplacering i januari 2012 var det många fina boxervänner som hörde av sig. Balder blev över vid en skilsmässa och kunde inte följa med vare sig matte eller husse till deras nya boenden.
 
 
Vi träffade Balder inför en omplacering och när han släpptes lös i rastgården var det en genomsprallig glad hund som ystert lät sig videofilmas, eftersom det var svårt att få honom att stå stilla för stillbilder. Han var lite understimulerad och glad som bara en boxer kan vara.
 
 
Han flängde fram och tillbaka men var samtidigt en så otroligt trevlig och glad hund att man omedelbart tyckte om honom!
Det började trilla in mail och telefonsamtal om Balder, och hans ägare var snart uppe i en flytt från sin tidigare villa så det brådskade tyvärr för Balder att flytta. Vi började att höra oss för om temporärt fosterhem men tyckte samtidigt att det var så onödigt att behöva flytta runt honom.
 
 
När DET hemmet dök upp för Balder på landet på en hästgård i Småland var det som om ödet gjorde sitt ingripande. Matte som ringde var jättetrevlig och de hade lång boxervana och hon beskrev att det saknades en boxer hemma nu. Bilderna hon skickade på omgivningarna och huset och islandshästarna var helt fantastiska och vi ville verkligen att Balder skulle få anpassa sig dit.
 
 
Pia var dock eftertänksam och rädd att förhasta sig när det gällde att ta över Balder. Det var en lång resa och hon var lite orolig för att det skulle bli fel hund då hon hade en tidigare dålig erfarenhet från en omplaceringshund. Brådskan att Balder måste flytta började ticka på, och jag fick i det närmaste övertala Pia att hon inte skulle stå emot denna hund ifall de ändå planerade för en boxer. För en boxermänniska var nämligen Balder en otroligt okomplicerad och gladlynt hund som var väl fungerande. Hon skulle ångra sig ifall hon stod emot pga avståndet och tidspressen. Pia lyssnade, och kom. Vi hade ett avtal om att hon skulle få börja som Balders jourhem, just för att hon skulle få en prövotid, men jag var till 100 % övertygad om att när Balder väl kommit innanför dörrarna skulle han aldrig komma någon annan stans. Marianne som gjort punktinsatser för Hittehund hälsade på hos Pia innan hon åkte till Stockholm.
 
 
Så kom Balder till Småland med hästhagarna utanför huset!
 
 
Allt har gått jättebra för Balder och vi är mycket glada för hans skull att han kom till genuina
boxermänniskor som hade så mycket att erbjuda honom.
 
 
 
 
 
 
 

Uppdatering från Majken

Bilder: Majkens tidigare ägare
Jag talade med Majkens nya husse Bo för några dagar sedan och han berättade att allt gick så bra med fina taxen Majken som de nyligen tagit över genom Hittehund. Bo beskriver att allt går PERFEKT, att hon är så snäll, och spontant utbrister han "Den här hunden släpper jag aldrig!".
 
 
Hon var lite trasslig med maten i början trots att hon fick samma foder som i sin förra familj men har börjat komma igång nu. Strax efter Majkens ankomst hägnade Bo in hela trädgården som saknade staket då deras tidigare hund inte hade krävt det. Så nu har hon en inhägnad yta av 30 gånger 30 meter att busa på när de inte är ute och går.
 
 
Om nätterna ligger hon i sängen och kryper ned under täcket bakom ryggen på hans hustru.
 
 
Så fort de kommer in så busar hon med sin favoritfilt, samma sak varje dag. Hon spårar mycket ute och lyssnar då inte alls, men det visste de att hon har stort spårintresse.
 
 
De upplever inga problem alls, och Majken är väldigt go med barn och stannar självmant utanför skolan för att titta på alla lekande barn.
 
Jessica Alenius ifrån http://www.hundmedgladje.se/ som hjälpte till så mycket under omplaceringen kommer att göra att återbesök hos Majken! VI har också blivit lovade lite bilder från dottern som har dator och lite mer tekniska kunskaper än sin pappa. :)
 
 
 
 

Hälsning från Hittehund´s Hugo

Hej Christine!

Ett litet mail från mig och Hugo :) Lilleman (som han också kallas) har nu hunnit att bli 9 år och 7 månader vilket man absolut inte kan tro!
 


Han har i och för sig lugnat sig mycket sedan första gången jag träffade honom och har blivit en sån riktig myshund som tar alla tillfällen att komma upp i sängen och mysa. Men han har sina stunder när fnatten kommer över honom och man tror att det är en valp man har framför sig :)
 


Hugo bor nu tillsammans med mig, min man och våra gemensamma djur (2 katter och en schäfer). Zeus som schäfern heter har verkligen livat upp Hugo och de har nu levt tillsammans i lite mer än tre år och och fungerar utmärkt tillsammans.
 


Visst börjar Hugo få lite ålderskrämpor såsom problem med armbågar men han får specialfoder, antiinflammatoriska tabletter och seraquin dagligen och på vintern blir det ett "Back on track" täcke och mår bra av det. Vi vill ju att han ska få vara hund så mycket som möjligt och vill inte begränsa honom för mycket utan låta honom få vara hund. Ibland får man dock pausa honom lite när han och Zeus busar runt för mycket :)
 


Skickar med lite bilder på Hugo så du får se hur han har det :)

Hoppas allt är bra!

Hälsingar

Louise och Hugo :)
 
 

Uppdatering om Hittehund´s Sanja!

Det var nu en tid sedan Sanja flyttade till sin nya husse och matte, och allt går fortfarande jättebra. Husse är ingen datormänniska utan trivs bäst ute på gården bland sina djur, vilket inte är negativt för Sanja. Tvärtom får hon mycket tid och sällskap om dagarna, och att det alltid händer någonting i gårdens besyr. Inledningsvis hade hon lite svårt för fåren, men numera är de kompisar. Sanja som har vallhundsgener har utan uppmaning vallat in ankorna varje kväll, och om hon vill ska hon få valla fåren med.
 
 
Husse hade som referens bla veterinärstationen i Dingle, som kunde gå i god för hans lämplighet som hundägare. Häromdagen var han dit bara för att väga Sanja, och alla biträden och hela tre veterinärer kom in i rummet för att beskåda den fina hund han fått genom Hittehund. :)
 
Om några veckor ska Daisy hälsa på och då kommer hon förhoppningsvis ta många bilder på Sanja och hennes kompisar, fåren och ankorna, och på husse förstås.
 
Filmklippet nedan är från när nya husse träffade Sanja för första gången.
 
 

Uppdatering om Hittehund´s Sanja!

Det var nu en tid sedan Sanja flyttade till sin nya husse och matte, och allt går fortfarande jättebra. Husse är ingen datormänniska utan trivs bäst ute på gården bland sina djur, vilket inte är negativt för Sanja. Tvärtom får hon mycket tid och sällskap om dagarna, och att det alltid händer någonting i gårdens besyr. Inledningsvis hade hon lite svårt för fåren, men numera är de kompisar. Sanja som har vallhundsgener har utan uppmaning vallat in ankorna varje kväll, och om hon vill ska hon få valla fåren med.
 
 
 
Husse hade som referens bla veterinärstationen i Dingle, som kunde gå i god för hans lämplighet som hundägare. Häromdagen var han dit bara för att väga Sanja, och alla biträden och hela tre veterinärer kom in i rummet för att beskåda den fina hund han fått genom Hittehund. :)
 
Om några veckor ska Daisy hälsa på och då kommer hon förhoppningsvis ta många bilder på Sanja och hennes kompisar, fåren och ankorna, och på husse förstås.
 
Filmklippet nedan är från när nya husse träffade Sanja för första gången.
 
 

RSS 2.0