omplaceringshund

Hurra!

En djuraffär har tvingats att stänga och har valt att donera fodret till Hittehund, och till vårt projekt Hundmat Vid Behov. Det är kort datum på fodret, vilket inte har någon betydelse för de hundägare som får ta del.

Vintern och kylan har varit oerhört tuff för hundar som lever bland hemlösa, och vår väg till att hjälpa de hundarna är genom hundmat. När vi får hundmat och kan erbjuda det sprider det sig snabbt, och erbjudandet kom verkligen som en skänk ifrån ovan.

Bakgrunden till projektet

Under en hel del år har vi funderat mycket över hur man bäst skulle få kontakt med de mest utsatta hundarna i samhället. Alla har vi sett dem, hundarna som lever i skuggan av missbruk eller hundar som sitter bredvid sin ägare som tigger pengar i en trasig låda eller kaffekopp framför sig. Många upprörs över de här hundarnas livssituation, och det är svårt att lösa problematiken på en gång. En del av hundägarna saknas fast adress, några missbrukar emellanåt och hundarna tas om hand av flera bekanta inom samma kretsar och lever ett oregelbundet liv. Man kan anta att begäret efter narkotika leder till kriminalitet och MedelSvensson vill inte bli indragen i något bråk med risk för repressalier. Därför går de flesta bara förbi. Kännetecknande för den här gruppen av hundägare är att de har svårt att ta kritik ifall den kommer som pekpinnar från en person de inte är bekanta med eller litar på. Ofta har de ett förflutet som gjort att de ofrivilligt har haft kontakt med myndighetspersoner på ena eller andra sättet och har dåliga erfarenheter från detta.

Man får absolut inte glömma bort att bakom det tufsiga, ibland illaluktande eller tatuerade skalet finns en människa med egna farhågor och känslor. Man kan inte förknippa deras yttre omständigheter med fysiskt våld mot djur, för alla hundar far inte fysiskt illa med misshandel. Däremot är det inte alla hundar som uppskattar att uppleva sin ägare gravt berusad då man som onykter talar och rör sig på ett annorlunda sätt, och hunden kan behöva axla ett för stort ansvar. För en hund kan det vara svårt att förstå hur deras ägare växlar mellan två olika personligheter då den ofta blir olika behandlad. En del som är mycket druckna kan bli högröstade och med yviga gester och hög röst korrigera hunden. Andra blir sentimentala och vill komma riktigt nära och ha hunden som tröst. Någon som missbrukar narkotika kan också tidvis glömma bort tid och rum vilket leder till att hundens behov liksom flyter bort, rastning och rutiner för mat existerar inte. Ibland kombinerat med en rörig tillvaro med många främmande människor i ett gäng behöver dessa hundar en anpassningsförmåga och flexibilitet av guds like. När det har gått några år blir hundarna ofta så fyllda av alla intryck och händelser att de kan upplevas som lite avtrubbade, döda i blicken och med liten mimik i ansiktet. De visar inga spontana känslor och glädjeyttringar utan är likgiltiga.

Skapa ett förtroende
I vårt projekt Hundmat vid behov har vi vissa principer. Framför allt får man inte kränka djurägaren eller se ned på denna och personens livsförhållanden. Vi har ett empatiskt förhållningssätt till djurägarna och är inte fördömande. Helt enkelt för att vi skulle inte komma någon vart med att fara fram med kritik eller en negativ eller rädd och misstänksam attityd. Vi ger bort hundmat till hundar som är i behov av det. I gengäld kräver vi ingen motinsats av hundägaren. Det gäller att skapa ett förtroende. Vi måste i vår roll vara tillmötesgående och flexibla och värna om djuret för att få en chans till en varaktig relation.

Kontakten med djurägaren
Vid nya kontakter med dessa djurägare koncentrerar vi oss mest på hunden i sig. Vi småpratar med djurägaren precis som med vilken människa som helst som man möter på gatan med en hund, pratar lite om hundens ålder, ras och namn. Man kan anta i de flesta fall att hunden är ovaccinerad och inte så välskött, men vi vill inte skrämma bort hundägaren ifrån oss på ett första stadium genom att påpeka det uppenbara. Vid de flesta typer av "myndighetsfrågor" som skulle kunna leda till en anmälan till Djurskyddsmyndigheten förlorar vi kontakten med den hunden. Istället vill vi samarbeta med hundägaren och skapa ett förtroende emellan oss där vi båda har intresse för djurets framtida välfärd. Kanske har hundägaren bara tillfälligtvis hamnat på obestånd. Ibland har man hamnat så långt utanför samhället att släktingar och vänner har tagit avstånd. Hunden är det enda man har kvar. Man ser sjaskig ut och rör sig bara i missbrukarkretsar och har svårt att komma tillbaka till en mer ordnad tillvaro.

Ett av våra mål är ju naturligtvis att kunna erbjuda dessa hundägare en omplacering av sin hund. Men för att de ska kunna lita på oss så mycket är den här kontakten med fri utdelning av foder en bra väg att nå dit. Det är inte alltid så enkelt som man tror. Bara för att man är missbrukare innebär det inte automatiskt att man slår sin hund eller inte värdesätter den. Många förutfattade meningar tror att det är hur lätt som helst att bara vifta med pengar framför ansiktet och köpslå sig till hunden. Detta stämmer inte, utan vår linje att få hundägaren att få förtroende för oss är mycket framgångsrik.