omplaceringshund -

Att ha råd att ha hund idag

Vi som omplacerar hundar har ofta väldigt rättvisa och höga krav på oss från familjerna som ger upp sina hundar för omplacering. De behöver veta hur framtiden kan se ut för sin hund, och att den är trygg i sitt nya hem. Vi omplacerar varje hund inviduellt, men vad som gäller vid varje omplacering, det är helt grundläggande att den nya familjen behöver ha råd att ha hund.

Som samhället ser ut idag är det många som blir långtidsarbetslösa, som är sjuka och har sjukersättning, och som lever på marginalerna. Man har inte så mycket överflöd när man lever på socialbidrag, akassa eller på sjukbidrag.

Många har därför inte råd att köpa en hund, och väljer därför att leta efter en så billig hund som möjligt på annonsmarknader som Blocket, eller försöker hitta en omplaceringshund för att hunden ska bli så billig som möjlig i inköp. Man menar på att man visst har råd att ha hund, men om man slipper inköpspriset kan man istället lägga pengarna på försäkring, kurser och foder. Men ofta har man ju inte pengar, utan det enda man har är tid. Det är enormt bra för en hund om den nya ägaren har tid, men i vårt arbete ligger ansvaret för hundarna oerhört stort.

Det blir mer och mer vanligt att samma grupp vänder sig till oss för omplacering, eftersom den sämre ekonomiska situationen gör att man behöver dra in på saker som det bättre fodret, man kanske har behövt säga upp försäkringen, och man vet att man inte ens har till självrisken ifall hunden råkar ut för något och insjuknar. Man vill inte skiljas från hunden, men känner att man måste det eftersom det inte finns någon trygghet.

Som ett exempel fick vi en jättefin newfoundlandstik för omplacering. Husse hade en sparad slant på 15 000 kronor utöver inköpspriset på hunden. Han köpte hunden i juli och hade henne helförsäkrad hos Agria. Sedan under sommaren skadade hunden en klo och behövde utredas för foderallergi. Under hela sommaren gick alla husses sparade pengar som sjukpensionär till mediciner, veterinärbesök och specialfoder, och varje återbesök och bandagering av tassen kostade pengar. Till slut hade han nyttjat allt tak i sin försäkring och alla 15 000 kr var slut, och hunden var fortfarande inte helt återställd. Han blev tvungen att lämna in den till Hittehund för att hunden skulle få en fortsatt framtid hos en familj som hade råd att ha hund, även om den skulle bli sjuk.

Om man är långtidssjukskriven eller har sjukersättning är de i de flesta fall tidsbegränsade ersättningar, och många blir drabbade av att de faktiskt blir utförsäkrade och kommer in i FAS 3. Det är därför för många sjukskrivna en mycket osäker framtid, inte bara ekonomiskt utan även rent konkret i vardagen. För att införsäkras igen kan man behöva gå igenom fas 3, och många har då inte längre någon hundtillsyn, och man har heller inte ekonomi till dagmatte eller hunddagis. Många vänder sig till oss i den här situationen då de inte längre kan behålla sin hund.

Om man har en sjukdom som gör att man är sjukskriven på heltid då är man idag ofta väldigt svårt sjuk. Vi läser i tidningarna om personer med både cancer och andra dödliga sjukdomar som inte längre får behålla sin ersättning, och det är så verkligheten ser ut idag. Man är inte sjukpensionär ifall det inte finns en bedömning om att man inte ens klarar av ens de enklaste sysslor, och om bedömningen som ligger till grund för sjukersättningen är riktig, då kan vi ifrågasätta om man verkligen kan matcha en hunds behov.

Eftersom det blir allt vanligare att man vänder sig till Hittehund för att man vill få en billig hund för att man egentligen inte har råd att köpa en hund, då har vi krav på den som vill ha en hund enkom för att den ska vara billig.

Om man inte har en fast tjänst eller lever tillsammans med en sambo som har en fast tjänst, då vill vi ha ett bankutdrag där det visar att man har sparade pengar så vi kan bli förvissade om att hunden kommer att få den vård och omsorg den behöver om hunden blir sjuk. Man ska heller inte ha betalningsanmärkningar.

Det blir mer och mer vanligt idag att privatpersoner vänder sig till olika fonder eller startar privata insamlingar på internet genom facebook för att vädja till andra personers goda vilja när deras hund blir sjuk.

Ingen hund som omplaceras genom Hittehund ska komma till en otrygg framtid.

Så om du är sjuk, långstidssjukskriven, sjukpensionär, innan du vänder dig till oss med intresse kring en hund, var förberedd på att du behöver redogöra för din framtid. Om du är sjuk vill vi veta vad du har för diagnos och hur din diagnos påverkar din vardag. Vi kan i vissa fall kräva ett intyg på att din läkare tycker att du är förmögen att hantera en hund.

Det är en förmån att kunna ha hund. Och att ha hund kräver mer än tid och ett gott hjärta. Man behöver veta hur framtiden kommer att se ut. Om man blir utförsäkrad eller dagarna hos a-kassan tar slut, om man tvingas ut i arbetslivet för att behålla socialbidraget, det här är stora livsförändringar som berör även ditt hundägande.

Man kan tycka själv att det låter bra när man skriver till oss "Liten plånbok men stort hjärta", "Hemma hela dagarna med mycket tid", men för oss får man då visa att man trots sin egen otrygga situation ändå kan vara trygg för en hund. Om man inte kan visa det kan du tyvärr inte komma ifråga för en hund hos Hittehund.

En omplaceringshund ska inte vara en hund man tar för att man egentligen inte har råd att köpa eller ha en hund. De är värda en trygghet.

2013-03-09 @ 16:20:00 Allmänt Permalink

Kommentarer

Postat av: Monika Lundqvist

Hej! Visst är det sorgligt att fler och fler inte har råd att ha hund! Har bott utomlands och där är priserna både för hundar, som för veterinärbesök, mycket lägre än här. Har bott i bl.a.Frankrike och där finns inga hundförsäkringar och man tar hand om hunden först och sen pratar man pengar, hundklinikerna är ägda av veterinärerna och mycket bra i allmänhet. Jag har haft många hundar, katter och andra djur och har aldrig känt att det är ett problem med veterinärerna och kostnaderna. Men i Sverige, efter min tillbakaresa, har jag ofta blivit chockad av hur man blir behandlad på veterinärsjukhus och hur dom gör allt för att få ut så mycket pengar som möjligt från hundägarna. Jag har varit tvungen att att avliva en av mina hundar när jag kom till Sverige för jag kunde inte lägga ut 15'000kr på bordet för att sy ihop en skada på min hund. Jag kunde inte åka därifrån för det var sen fredagkväll och inga banker i Frankrike är öppna förrän på tisdagen efter en week-end. Här gäller: inga pengar=ingen vård! På ett annat sjukhus i Stockholm och min andra hund tog man alla möjliga prover röntgen och t.o.m. dubbla blodprov.... men inget blodprov för borrelia! Det kostade 19'000 kr och jag fick åka hem med en lika sjuk hund som skrek av smärta. En kompis till mej ringde och han sade genast att det var ett typiskt borreliafall och då ringde jag urarg till sjukhuset och skällde ut dom och jag fick genast antibiotika och redan under natten vart hon bättre och helt frisk efter par dagar. Men hjärtat tålde inte 8 dagars enorma lidande och hon gick bort efter några månader. Under 40 år i Frankrike har jag aldrig haft sådana erfarenheter. Det verkar som om pengar är allt. En pudelvalp kostar mellan 400-600 euros medan i Sverige 13-16'000kr....Skulle vilja ha en pudelkompis till min ensamme ledsna pudelkille men har inte råd att lägga ut en sådan summa (jag är allergisk mot andra pälsar än pudelns,har blivit allergisk i Sverige...) en pudelblandras vill man ha 8-10'000 för medan därnere kostar dom 2-300euros. Man menar att jag borde åka tillbaka om jag inte är nöjd med som det är i Sverige......m.a.o. ska man vara nöjd med att bli utnyttjad när man bor i Sverige? Riskskattebolagen lever loppan i Sverige medan i Frankrike tror dom inte sina öron när jag berättar om mina erfarenheter och dom förstår inte varför man inte massprotesterar...Utvecklingen kan bara bli värre och fler och fler kommer att få lämna bort sina hundvänner. Det är inte nödvändigt att utländska bolag ska bli rika på vårat sätt att se på hunden och bara betala och ruinera sig. Försäkringarna har vårdtak och om hunden blir långvarigt sjuk så får man betala själv....dom garderar sej. Tänk det finns folk som tar lån för att betala skyhöga verinärkostnader, man glömmer att en hund är en hund och att man får sätta gränser själv också för hundar är inga bebisar. M.v.h. Monika

2015-05-02 @ 20:43:20

Trackback