omplaceringshund

Hittehund´s Chibby har genom sin matte Marianne skickat en bild på Chibby som berättar med hela sitt kroppspråk att hon, liksom vi andra, har t r ö t t n a t på vintern och vill ha vår. Kanske kommer våren snabbare till Vimmerbytrakten? Den här vårvintern är väl inget att hurra för?

Lena är matte till en nuffe, Skrållan, som hon övertagit genom Hittehund. Jeanette som är kontaktperson för Skrållan ska titta till henne i ett avbrott från sin skidsemester i Jämtland. Skrållan är för rund just nu, och vi undrar om det är en skadad framtass som bidragit till de extra kilona hon inte hade vid omplaceringen.

Under morgondagen kommer eurasiern Pigge träffa vår samarbetade hundkonsult Carina Persson på Hundklok. Hon ska utvärdera Pigge och ge sin bild av vad hon tror han behöver för en ny familj. Pigge har ju redan ett MH, och en utvärdering av Carina blir ytterligare ett bra komplement!

Så här avslappnad och trygg är han i sin fostermilj där han bor medan han söker en egen familj.


Även seniorhundar behöver bada och simma utan att tro det är deras sista simtur någonsin






Fönas torra av fostermatte Terhi



Borstas efter bad, fön, här är det hemmaspa för Charlie!

 
Och Charlie blir glad och busig efter sin fostermattes omsorger!






När man är pigg och glad får man roliga lekkamrater i sin egen storlek, en annan hanhund.








Om natten till fostermatte få kramas. Okej då säger Charlie, som mår som den lilla prins han är.




Vår underbara veterinär Binnermark tog knappt betalt för sitt arbete med Charlie, men vi har nu överfört de 1500 kr vi fick i räkning efter hans första veterinärbesök. Det kunde vi göra tack vare en donation på 500 kronor öronmärkt till Charlie! Det framgick inte än på konton vem som blev Charlies fadder, men det kommer nog.


Idag har vi 752 kronor kvar på kontot som användes för Hittehund. Vi har ett flertal nya hundar, vars månatliga försäkringspremier vi övertagit, samt kostnader i form av veterinärvård och foder kring dessa hundar. Därför kommer det inom kort finnas lite saker på Tradera och ev Blocket så vi har mer resurser för de hundar som verkligen behöver det. Charlie kom till oss mycket oväntat och utan en budget för honom denna månad. Men vi får lösa det efterhand.

 

I lördags kom Tindras matte och husse till Grantorp där ett flertal videoklipp och foton togs av en ljuvlig, energisk mild och busig tikvalp. På fredagkvällen hade Pia med familj blivit förvarnade om att det fanns en liten valp som behövde mellanlanda i väntan på omplacering, och lite senare på eftermiddagen kom familjen Blom och Tindra fick introduceras för sin fosterfamiljs två hundar och de hundvana barnen.

Det var en intensiv dag, och beskrivningen av Tindra kommer att vara en mycket positiv sådan. Hon är mjuk, kelen, van att sova nära, mjuk i munnen, inget resursförsvar, lekfnattig och som en valp ska vara i den åldern. Hon behöver lugna rutiner och mer passivitetsträning vilket hon kommer få hemma hos Pia, som bor i Smedjebacken.

Tindra är en enormt språksäker hund, hon läser av andra hundar otroligt väl, och är välskött.

Vi arbetar så snabbt vi kan. Dock behöver någon av oss alltid träffa hundarna själva innan vi kan besvara mer utförligare frågor om dem eller hänvisa familjer till dem. Det är en trygghet även för dem som tar hand om en hund genom oss. Lena-Maria som är ansvarig för Skåne kommer förmodligen att träffa Chica på söndag, och det betyder att vi på måndag har möjlighet att återkomma till er som hör av sig angående henne.

När ägaren anser det är akut behöver vi ibland presentera hundarna innan vi har all information vi tycker vi behöver. Ofta kan vi erbjuda hjälp omgående, men vi vill inte arbeta slarvigt. Dvs att vi väntar med att matcha hund med en ny ägare tills vi själva har fått en klar uppfattning om vad hunden behöver för att utvecklas i en ny familj. Det är ju det som avgör ifall en omplacering blir lyckad. I Chicas fall är hon i dagsläget inte ensamhetstränad då hennes tidigare matte som fått en hjärnblödning var pensionär. Chica är van vid att få följa med i bilen när hennes matte haft ärenden. För att få en bättre uppfattning ifall Chica i kombination med för rasen anpassad aktivering och övningar för att förbättra självförtroendet, har potential att kunna ensamhetstränas på sikt av en ny familj behövs Lena-Marias utvärdering.

I en för oerfaren familj kan ensamhetsträning av en hund blir en oöverstiglig uppgift. Chica har valpsinnet kvar vilket egentligen kännetecknar rasen, och hon har föremålsintresset kvar, och stjäl gärna saker om hon bara kommer åt. För någon som uppskattar cockern villighet att apportera kan man vända det till något positivt.

På måndag hoppas vi kunna beskriva Chica lite mer utförligt. Och vi tar gärna emot intresse, och vill förklara att Chicas situation och mattes hastiga sjukdom gör att man får invänta mer detaljer, vilket i många hundägares ögon är något positivt. Många mailar nämligen och vill ta hand om Chica. Och vi vill gärna att man själv vill ha lite mer insyn i hundens personlighet,ras och behov, så det inte är ett beslut grundat på hennes docksöta uttryck eller de hängande öronen. :)

Text och bild: Tuali Rogberg Hundoptimist

Återbesök hos Hittehunds Nike den 14 januari 2010.

Idag blev det äntligen av, att vi träffades hos Jenny igen. Det är nu ungefär fem månader sedan Nike flyttade hem till Jenny och vi har haft tät kontakt sedan dess och försökt få till ett hembesök, något som visade sig vara lättare sagt än gjort. Idag är jag glad för att vi inte träffats tidigare.

Med bilden av den lurviga, ganska långsamtgående tunnan Nike var sist jag såg henne i bakhuvudet så tog jag min egna hund, Ratto, och åkte hem till dom. Ratto blev jätteglad över mötet med Nike och själv höll jag nog på att ramla baklänges. Om jag inte hade känt igen öronen, stora som flygplansvingar, så hade jag aldrig trott att det var samma hund!

I dörren väntade, med viftande svans och nyfikna ögon, en välmusklad och nerklippt Nike! Hon har mått dåligt över sin enormt tjocka päls och är nu nerklippt för andra gången. Nu ser man hur bra hon börjar röra sig, hur kroppen faller på plats!

Vi började med att fika. Båda hundarna gjorde några tappra försök att sno åt sig mackor men gav upp ganska snart. Jennys dotter var också med och hon har blivit bra kompis med Nike, något som överraskat och glädjer alla! Nike följer gärna med upp på rummet och vill vara med när det händer något, men hennes avslappnade stil imponerar nog vem som helst. Nike tar besökande hundar med lugn och ro, hon hetsar inte upp sig i onödan utan litar på att matte släpper in rätt folk och djur.

Jenn y berättade om hur ointresserad Nike var i början, varken människor eller djur var spännande. Hon sov dåligt om nätterna och bytte plats ofta för att få en sval plats att sova på. Nu som nerklippt är hon som pånyttfödd. Ute tar hon egna intiativ och hälsar på människor. Hundar är inte så intressanta men hon hälsar ivarjefall. På nätterna sover hon i sängen hos Jenny. Något jag nu sitter och ler åt för det var något Jenny sa "nej det kommer nog inte hända, alla hundar brukar sova där nere ju". Men nu är det inte svårt att se hur dom trivs ihop och på ett självklart vis delar vardagen.

När vi hade fikat klart tog vi Jennys bil till skogen. Vi pulsade på i det vackra landskapet och bara njöt! Hundarna lekte lösa i snön och trivseln var hög! Nike går i stort sett alltid lös. I början tog hon en inkallning som en fråga, men nu kommer hon som ett skott. Jenny har plockat bort bärandet av pinnar/stockar nu eftersom det lätt blev ett stressmoment och blockerade Nike i fel lägen.



Nu är Nike så behaglig att umgås med, lätt och glad. Det enda som inte riktigt har släppt är hennes nervositet som kopplad, något som jag känner mycket väl igen från min egna hund. Nike blir då ganska blockerad och glömmer t o m hur man sitter. Eftersom hon fungerar så bra lös så är det heller inte något problem, men det är ju något att träna på så smått.

Till slut kan jag bara skriva att det är så härligt att träffa Jenny, dottern och Nike. En placering som är lyckad för alla parter. Två lyckliga mattar med en mycket lycklig hund, det är en lyckad placering det!

Även Sacko har ett flertal nya videoklipp som kommer online under helgen i hans beskrivning!

Text: Christine Leijd

Ja, vart är bloggen från Grantorp undrar en del...

Som synes har jag glada pigga hundar som älskar den värmande solen! Jag har ett litet blogguppehåll just nu eftersom Blogtown där jag bloggade sålde bloggtjänsten vidare, och sedan dess har tjänsten varit ostabil och legat väldigt mycket nere. Har inte riktigt bestämt mig för om jag ska våga blogga kvar på Blogtown där jag bloggat över 3 år. Jag har fotograferat massor senaste veckorna från långvandringar och utflykter, och om min hund Gorm får välja ska vi gå en mil numera. Så visst är det trist at jag inte bloggar, jag saknar det med. Men den kommer tillbaka!

Mycket hastigt fick vi in en valp för omplacering i Göteborg. Valpen Calle 8 månader blev inlämnad till oss då hans unga matte ansåg att han måste ha någon form av störning eller hjärnskada. Han tuggade på saker och stal saker, och hade även utvecklat en teknik att klättra på lådorna på köksbänken så han kom ännu längre upp. Häromdagen när middagsmaten lämnades obevakad länsade han den med! Ser man på!




Efter första dagen i fosterhemmet har ingen hjärnskada påträffats. Dock en mycket kelen, glad och busig valp som gillar sina nyinköpta leksaker!



En dröm för den som vill ha en glad flamsig apporterande hund, och kan använda all energi och finurlighet till något kreativt i fortsatt träning. Företagsamma hundar kan vara rätt roliga om man har tålamod och kan förstå dem på rätt sätt.
Så nu finns Calle hos Bo och Ragnhild i ett privat fosterhem i Göteborg, och kommer upp på hemsidan snart, när vi har lärt känna honom lite mer.
En busig gangster som någon kan leka in förstånd i under våren och sommaren!

Charlies fostermamma Terhi är superb på att uppdatera oss med bilder och dagliga videoklipp. Faktiskt så ofta att jag ligger efter med uppdateringarna, men de finns på vårt konto på Youtube.




Charlie trivs nog som fisken i vattnet med promenader ute i hundsällskap, få följa med på arbetet, han har hängt med på det mesta i fostermattens liv. Och han går före i kopplet och verkar tycka de nya miljöerna är roliga äventyr.




Den här lilla nallebjörnen ska komma till veterinären på fredag, och vi söker fortfarande en familj till honom. Vi kommer snart uppdatera hans egen sida med flera videoklipp.

Vill meddela kort att Sacko mår bra efter sin kastration. Ärret har läkt bra och han behöver ingen smärtlindring längre.





Nu ska bara svullnaden lägga sig lite med.. Men allt har gått bra!

Den här lilla charmiga hunden fick följa med sin fostermatte Terhi till en veterinär idag. Charlie var ju lite tunn när han kom till Terhi, men nu har han gått upp nästan ett halvt kilo på den här korta tiden. Eftersom en av Terhis egna hundar misstänks ha noskvalster kommer även lilla Charlie behandlas med Stronghold. Veterinären tittade igenom Charlie occh lyssnade även på hans hjärta, utan anmärkningar.

Besöket kostade 320 kr exklusive medicin.

Charlie har nu fått en veterinärtid vid lunchtid på fredag, och då gör vi en första veterinärkontroll och kollar hans värden på lever och njurar som vår veterinär Kent-Erik Binnermark kan analysera på plats i sitt lab. Nästa steg är att rengöra hans mun och tänder och en dra minst en tand. Den veterinär som tittade igenom honom idag anmärkte bara på hans tandstaus, som är på väg att ordnas till.

Nickos nya matte Annika har skickat en så fin bild på en stolt och välskött Nicko, som bor i Dalarna numera...

Ja, hon lever, och är fortfarande relativt pigg! Dock ska gamla hundar få förmånen att ligga bekvämt på åldersn höst, och hon sover sött på ett värmande äkta fårskinn här under vintern. Men i sovande ställning ser hon mer död än levande ut. Men är mycket söt ändå. Matte Marianne mailade den här bilden i veckan...

Kika in på sidan under de hundar som behöver hem, så återfinns en första beskrivning av Pigge!

Vi kan snart uppdatera fosterhunden Charlies sida med ett flertal videoklipp där han leker, hälsar på barn, nosar på marsvin, jagar sin fostermatte runt i lägenheten i jakt på ett pipdjur mm...

Den här veckan hoppas vi få en tid hos veterinären för en seniorhundskontroll, och då vet vi lite mer om en fortsatt planering. Charlie har med glatt humör hängt med sin fostermatte på tunnelbana, buss, varit med på middag hos goda vänner, och han är en cool världsvan hundkille som inte särskiljer människor utan har en hög toleransnivå, även för en del udda karaktärer man kan träffa i kommunaltrafiken.
Mentalt är han omplaceringsbar och knyter an till nya personer, så nu hoppas vi på goda resultat hos veterinären med!

Text: Christine Leijd

För någon vecka sedan ringde jag upp Linus matte Bittan. Som så många gånger förr fick jag en spontan känsla av att jag ville åka till Vargön bara för att få sitta ned i deras kök. Vi har ju många hundar i Västra Götaland, men Linus har alltid varit lite speciell, så även hans familj.
Åren har flytit på, och familjen har ståndaktigt stått emot mina fina små vinkar om hund nummer 2. Linus har alltid varit i centrum, varit kungen, och han är i all ödmjukhet en stor personlighet. Och framför allt har han en familj som låter honom vara som han är, som ser honom som en individ och som har förmågan att skratta när han i omvärldens ögon "gör fel". Det behöver inte alltid vara hela världen om en hund stjäl en smörgås eller tar en egen tur från tomten...

Familjer där hunden är så pass älskad att man inte överreagerar utan ser hundens små egenheter som charmiga egenskaper, som man kan skratta åt, och där hundens luriga självförtroende växer, och verkligen får utveckla sin personlighet, och växa tillsammans med sin familj, det ger hunden en sådan trygghet.

Just den där basen i relationen, att det är ömsesidig respekt. Jag har haft mycket kontakt med Bittan sedan de tog hand om Linus för så herrans massa år sedan nu. Jag minns hennes flickor som ljusa lintottar i 7-årsåldern och känner inte alls igen dem som tonåringar, men barn växer ju de med.. Men jag har aldrig någonsin hört dem säga ett ont ord om Linus. Inget missnöje, klagan eller egenheter de inte kunnat leva med. Utan bara den där enorma evinnerliga kärleken till sin hund.

Så jag brukar planera långsiktigt. Såklart att Hittehund ska placera hund nummer 2 där en vacker dag. Så jag frågade Bittan om en nytagen bild på Linus, lite bakslugt, för jag tänkte i mitt stilla sinne att snart måste ju Linus bli gammal och trött, och eftersom jag inte lyckats med att placera en hund där under hans livstid, då vill jag kunna hålla ögonen öppna för familjen Larsens kommande hund.

Jag har inte sett Linus på bild på 1-2 år, så jag föreställde mig en vitgrånad hund med trött blick, som snart skulle pensioneras, så jag kunde återanvända den här familjens kärlek till en ny hund.

Men så fick jag bilden.

Och ...
insåg att just för att Linus alltid har haft allt, då är han inte alls gammal, trött och sliten. Blicken är spelande och lika vaken och glad som alltid, hans päls glänser, och jag inser att tiden när Bittan kommer ta emot omplaceringshund nummer 2 ligger långt, långt fram i tiden. :)

Och då får man vara glad för att Linus har fått allt, alltid. Han har ju fortfarande allt. Och Bittan kommer någon gång få en ny hund genom Hittehund, och då kommer jag känna mig lika glad och trygg under den hundens framtid. Men det är långt kvar tills dess. För Linus blir så väl omskött och älskad. Och det är ju så det ska vara.

Det går bra för vår omplaceringsbeagle Sissi. Hon har anpassat sig fint och någon gång under mars kommer jag berätta lite längre om hennes omplacering. Att hitta en vänlig jägare som öppnar hem och hjärta för en jakthund, som inte bara är en jaktkamrat utan även livskamrat, var vad vi gjorde, trots alla odds som var emot oss.

Izor har redan fått en familj genom en bekant till fostermatten, och vi önskar honom lycka till!